Var och köpte vinter skor igår, på barnavdelningen pga att dom är så sjukt smidiga med fejk snören som man kan dra på sig snabbt när man ska springa till jobbet.

Min fru har häcklat mig att inte köpa dom för att dom kommer va för små...

SÅ SJUKT RÄTT HON HADE!

Använde dom till jobbet inatt och väl inne på jobbet så hade jag fått en stoor vattenblåsa bak på höger häl, aj som fan va ont det gör.

Så jag har haltat mig till och från Huddinge, kännt mig som ett freak när ja blivit om sprungen av pensionärer med rullatorer.

Jaja så går det, jag kom dit även fast jag kännde mig sjukt stressad då det tog lite extra tid att ta sig fram >_<

Kuratorn hämtade in mig ca. 15 min sent, började tveka om jag tagit fel på datum och tid den här gången också!

Hon kommenterade iaf mitt haltande och gav mig ett tips som hennes son lärt sig under lumpen tiden, att ha dubbla tunna strumpor. För då gnuggas strumporna mot varann ist för möt hälen. Så varsågod ett bra tips till alla som går och köper för små skor! hehe

Vi började gå igenom vad vi snackat om och vad hon skrivit ihop hittills. Hon hade lite kompleterande frågor om vissa saker, annars snackade vi mest skit och hade allmänt trevligt. Blev mycket bebis snack eftersom jag var med frun på ultraljud igår.

Det blir en liten dotter (iaf till 80% chans att det är en tjej då bebisen låg så det var svårt att se).

Det bubblar av känslor i en och vi är så sjukt lyckliga. Kan bara tänka mig vilket litet charmtroll hon kommer vara när hon kommer ut =D

Skrattar mig lycklig varje dag av vetskapen om att jag snart blir farsa, sjukt läskigt och livsomvändande men så underbart! Längtar som fan!

Efter kanske 45 min så fick jag fråga om vad jag ville.

Vi pratade lite om operationer och det självklara är mastektomi så snart som jag får och vi pratade en del om dicken också...

Den är lite svår pga att det känns som det inte går att få en "normal" fungerande....jag har iaf täänkt mig den som man lossar själva kuken och sen gör pungkulor.

Kuratorn berättade att dom nyss varit på konferens om just operationerna och det var kirurger från sverige, danmark, norge, finland och thailand och finnarna är tydligen jävligt vassa på just det här och är långt före sverige!

Dom var tydligen mycke bättre än thailändarna som jag trodde var "bäst" och hon sa att det går framåt och snabbt tydligen.

Så om man räknar lite krasst så har jag nu tydligen fram till sommaren eller efter sommaren tills ja får hormoner och real life i ett år och sen efter det kanske det snackas om att börja skära där nere...och kanske om det är som hon säger med att det går framåt så kanske man kan vänta sig en riktigt nice liten grej.

Från det goda till det onda...

Vi snackade lite om vad som händer nu. Hon kände sig ganska klar med mig och skulle det vara nått så kunde vi ta det per telefon eller om jag hade vägarna förbi (hon som sa't) och jag har vad jag tror är det sista mötet med psykologen om två veckor.

Kuratorn sa att teamet då samlas och går igenom all info dom samlat på sig och tar sedan ett beslut.

MEN hon berättade att min utredare fick barn inatt/idag och kommer att vara ledig och även fast alla känner sig klara så kommer jag troligtvis få vänta tills efter våren tills jag får min diagnos och får börja med hormoner!

Whaaat? Ok ok det är först i Juni som det gått ett år men om alla är klara redan nu i november så kommer jag bara få sitta och vänta och vänta och vänta tills våren för att gå i mål.

Känns lite sjukt, ärligt sjukt sjukt!

Hur har era utredningar gått?

Har teamet snabbt bestämmt sig eller blivit klara och sedan har ni fått vänta?

Eller hur går det till?

Jag vet att jag är ivrig och "Den som väntar på nått gott..." men allt känns bara så bra!

Utredaren har som sagt verkar mycket possitiv och på honom låter jag som en klockrent fall, kuratorn har utryckt sig liknande och sagt "när du får hormoner", "det får du fråga endorkin om sen" m.m Bara psykologen som jag inte fick samma kontakt med men får känna av vad hon verkar luta mot om två veckor.

Känns bara som att utredningstiden borde kunna variera beroende på sinnesstämmning och livssituationen på pasienten men kanske ett minimum på 3-6 mån eller nått sånt?

Fan vad jag tjattrar, är trött tröttare tröttast och ska krypa ner under täcket, låta hunden krypa ner med mig och försöka sova lite.

Måste försöka ta ikapp lite sömn för imorgon ska jag på Riskettan, ett steg närmare körkortet! Yeah!

Jag säger godnatt och godmorgon till resten  av sverige!   

 

robin" title="http://blogg.se]robin[/url]" target="_blank">blogg.se]robin[/url]

2 november 2012 22:52

Hej! :)Min utredning .. I september satt ja hos psykologen och då sa han att han inte såg några hinder . Vilket han sagt ända från början, och att ja kanske skulle ha fått börja me t efter 1-2 mån. Men läkaren ansåg att de var för tidigt och att vi inte setts så ofta. Varför bokar man då inte fler tider? Kunde ju ja tycka...Tyckte kanske nog själv när ja tänkte efter att 8 mån hade kanske varit lite tidigt som ja förstått de.. men ändå ...så nu väntar ja.. på ny tid å då skulle vi prata behandling. Dock så ska en remis vara skickad till Linköping Ang operation :):) den har dom skyndat på .. härligt att ni ska få en dotter och att hon kan få börja kalla dig för ditt riktiga ja:) vi har en dotter på 10 mån nu å hon kallar mig för appa /pappa :)

http://www.robinftm. blogg.se

lostinme

9 november 2012 19:52

Hej, fan va coolt! En pappa!
Har efterfrågat dig och nu är du här...hehe
Jag är helt lost med det här med föräldraskap och ftm, vi kan nog snacka mycket du och jag =)
Vart i det långa landet sverige bor du?

Det känns som många av oss får höra ett och annat av våra utredare och sen blir man nerdragen i smutsen igen, varför ge falskaförhoppningar när det faktiskt finns en gräns? Kan dom fuska eller vad är grejen?
Ja menar det finns T att köpa bara man är villig men ska det gå så långt är det illa!

Men har du fått remiss för OP men inte börjat med T, det var ett annorlunda upplägg?

 

Elias

2 november 2012 23:59

Fan va gött och höra att de ligger långt framme i Finland och att det utvecklas snabbt. Det ger hopp mitt i ångesten =) Tack för att du delade med dig av det

lostinme

3 november 2012 01:47

JA! Jag trodde det stod helt still, han tänkt många gånger att jag vill skänka pengar till forskning till och med att själv kanske vara testperson, bara för att det ska gå frammåt. Men så kläckte hon det här, känns grymt skönt att höra!

 

Elias

4 november 2012 15:03

Ja så har jag också tänkt, bara det kommer nån ny metod så är jag testperson typ

lostinme

8 november 2012 10:43

Haha tror många känner som oss ;)

 

Love

6 november 2012 13:59

För det första: grattis till det kommande knytet. Oavsett om det blir en pojke eller flicka så är det en häftig upplevelse att få ha en egen liten familj.
Ang. det här med utredningen: det är policy satt av socialstyrelsen att man ej får sin diagnos förrän ett år efter utredningens början. Dels handlar det om att om utredarna ruckar på det så börjar de ts-personer som kommer till utredning kräva snabbare utredning vilket inte är genomförbart utifrån personaltäthet och risken för felbehandlingar.
Jag själv hade en himla intensiv utredningstakt i början, men sedan i juli har det knappt varit något och nu ska jag också bara hänga tills diagnosen förhoppningsvis sätts i Mars.

http://gendertender.com

lostinme

9 november 2012 19:41

Tack! Känns sjukt underbart och samtidigt nervöst att bli farsa, har längtat länge efter detta!

Jo jag vet att det är så det ska vara, att hela sverige ska ha samma och alla ska gå ett år.
Men när min utredare säger till mig att "det kommer troligtvis gå snabbare" så tror man självklart på honom.

Så som dom flesta så följer även jag alla bloggar som finns och det verkar finnas många som nyas kommit till insikt och som mår dåligt och verkligen behöver ett helt år och kanske mer...
Jag räknar mig inte till en av dom då jag gått igenom min process i många herrans år redan...
Känns mer som att utredningsteamet borde ha större möjlighet att sätta en tidsram utifrån hur dom uppfattar ens mentala förutsättningar.
Att alla måste gå minst 3 månader eller kanske ett halvår? Vi är inte såå många men vi är jävligt olika och jag tycker bara att vi borde behandlas ut efter vår personliga status.

Så tänker jag :)

 

AronFtm

4 december 2013 10:45

Hej! Grattis till barnet :)
Jag har själv två gossar som kallar mig för mamma, men förhoppningsvis om ett år så kallar de mig för pappa istället :) Självklart kommer jag låta dem ta det i sin takt.
Blev lite nyfiken på infon om Finland, har du någon länk eller liknande som man kan läsa om forskningen?
Ha det gött.
Mvh Aron

http://aronftm.tumblr.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är ju endå lönehelg så jag bjuder på en bild! Översta bilden är samma dag som jag fick åka hem. Mitten bilden är förra fredan på återvesöket. Understa bilden är från idag. På bara en vecka så ser det redan så jävla mycket bättre ut!! Vän...

Yeees, då var det två veckor sen jag låg på operationsbordet i Solna!!   Tiden går fort och det känns skönt! Även fast det betyder närmare snö, kyla och jul stress så betyder det att bli återställd och kunna se mer resultat efter operationen =) ...

I fredags, exakt en vecka efter operationen så hade jag tid för omläggning av såren. Eftersom jag inte riktigt kan röra på mig som vanligt så fick jag med mig hela familjen i bilen då frugan körde.   Hade tid kl. 11 så det blev en tidig morgon....

Jag överlevde och lever.   Tillslut så kom en sjuksyster och hämtade mig, jag blir invisad till ett rum där jag fick vänta på min kirurg. När han kom fick jag strippa och han mätte och målade upp var snitten skulle sitta. Sen fick jag gå ut i...

Så då sitter man i väntrummet aka. dagrummet på Avdelning E13, Rekonstruktiv plastikkirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset!!! Det är med skräckblandad förtjusning som jag väntat på att dom ska ropa mitt namn... Hade tid hos logopeden igår oc...