Jag överlevde och lever.

Tillslut så kom en sjuksyster och hämtade mig, jag blir invisad till ett rum där jag fick vänta på min kirurg.

När han kom fick jag strippa och han mätte och målade upp var snitten skulle sitta.

Sen fick jag gå ut i hallen och lägga mig i en säng, brevid fika bordet. Jääävligt dryg då man inte käkat nått och var sjukligt sugen på en kopp kaffe.

Efter en stund kom två sjuksystrar och körde upp mig till uppvaket där jag fick vänta på min tur. Fick ta två värktabletter och sen fick jag ett dropp insatt i armvecket. Sen fick jag gå in till operations salen och hoppa upp på ett litet bord.

Dom satte på småbord där armarna skulle ligga sen fick jag andas och så sa dom godnatt... ...sen vaknade jag på uppvaket igen, kändes som att bara blundade.

Jag hade inte ont utom det stramade bara lite och tryckte eftersom jag hade ett stretch band runt bröstkorgen.

Dom frågade om jag ville ha smärtstillande, och det behövde jag inte utom frågade bara efter en kopp kaffe.

Tyvärr hade dom inget utom jag fick vänta ca. 1 tim på att bli ner rullad till mitt rum.

Fick dela rum med 3 andra, två gubbar och en medelålders kille som opererat fötterna.

Efter två koppar kaffe och några timmar så kom en polare och hälsade på.

Då gick jag på toa för första gången och bytte om till lite skönare kläder.

På kvällen kom en doktor och öppnade tillslut upp paketet så jag fick se vad som döljde sig där under.

Såg vel helt ok ut men var svårt att avgöra eftersom det var ganska mycket kompresser och tejp.

Dagen efter så kom doktorn igen och tittade till såren, sa att allt såg bra ut och kallade på den som skulle ta bort blodbollarna.

Kan säga att det som gjorde mest ont var när hon klippte upp stygnen som rören satt fast i, visst känndes det när hon drog ut dom men det var nån sekund bara.

Hon plåstrade om och satte på plast så att jag skulle kunna duscha. Sen fick jag gå...

Såg nog ut som ringaren i Notre Dame eftersom man inte kan sträcka på sig, det känns som att man ska dra upp hela såren om man gör nått förhastat.

Men jag tog mig från sjukhuset till centralen och på tåget till Norrköping där min underbara fru kom och hämta upp mig.

Sen jag kom hem så har jag försökt att inte lyfta så mycket och tagit det ganska lugnt.

Första dagarna så gjorde det ständigt ont men en smärta man kan hantera, har bara tagit några enstaka verktabletter sen själva operationen.

På måndagen så var jag hemma själv med min dotter, det funkade men det var krävande så min fru stannade hemma resten av veckan.

Kan säga att om man tycker det är svårt att andas med binder så är det inget mot att binda med det här stretch bandet dygnet runt.

Varje steg, rörelse och ord gör att man blir anfådd, det tär på en. Jag har tagit av den lite då och då bara för att andas.

Det blir sakta men säkert enklare att röra sig, det gör mindre ont och man lär sig att andas så att man kan fungera.

Men efter en hel dag med rörelser och kanske några lyft av dottern eller hundarna så gör det lite extra ont.

Nu är det bara att vänta på att det ska läka...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är ju endå lönehelg så jag bjuder på en bild! Översta bilden är samma dag som jag fick åka hem. Mitten bilden är förra fredan på återvesöket. Understa bilden är från idag. På bara en vecka så ser det redan så jävla mycket bättre ut!! Vän...

Yeees, då var det två veckor sen jag låg på operationsbordet i Solna!!   Tiden går fort och det känns skönt! Även fast det betyder närmare snö, kyla och jul stress så betyder det att bli återställd och kunna se mer resultat efter operationen =) ...

I fredags, exakt en vecka efter operationen så hade jag tid för omläggning av såren. Eftersom jag inte riktigt kan röra på mig som vanligt så fick jag med mig hela familjen i bilen då frugan körde.   Hade tid kl. 11 så det blev en tidig morgon....

Så då sitter man i väntrummet aka. dagrummet på Avdelning E13, Rekonstruktiv plastikkirurgi, Karolinska Universitetssjukhuset!!! Det är med skräckblandad förtjusning som jag väntat på att dom ska ropa mitt namn... Hade tid hos logopeden igår oc...